I Indien kan man se vilda tigrar, uppleva landskap som inspirerat till ”Djungelboken” och avrunda resan på en sandstrand. Nu har det dessutom blivit lättare att göra detta på ett miljömässigt hållbart sätt. SvD har provat ekosafari i centrala Indien.
UTROTNINGSHOTAD
Första anhalten är Madhya Pradesh, en lantlig och med indiska mått mätt glesbefolkad delstat. Indien är turistland för naturintresserade, med lika storslagen som varierad natur och ett rikt djurliv. Här finns bland annat hälften av världens alla tigrar.
Det har länge varit angeläget att få fram ekovänliga lodger. Hittills har de varit oorganiserade, men det ändras nu när även etablerade aktörer med erfarenhet av ekosafari i södra Afrika skapar rundresor i Indien.
Det betyder att man som turist kan vara säker på att de ställen som man besöker arbetar med bevarandet av utrotningshotade arter, liten påverkan på miljön och lokalbefolkningens bästa som mål.
Vår första ekolodge, Mahua Kothi, visar sig vara ett underbart ställe. Det är perfekt beläget för turer med safarijeep in i nationalparken Bandhavgarh, landets mest tigertäta.
Antalet vilda tigrar har minskat med 97 procent på hundra år till följd av jakt. Flera underarter har redan dött ut. 1972 förbjöds tigerjakt, men tjuvjakt och skogsskövling fortgår.
– Situationen för tigern är desperat! Alldeles för många tigrar finns på zoo och alldeles för få i det fria, säger Toby Sinclair, en guide som bland annat hjälpt den brittiske naturfilmaren David Attenborough. Ansvarsfullt skött turism i begränsad omfattning är bra för de vilda tigrarna. Den innebär att parken patrulleras och det blir fler ögon och öron som ser vad som händer.
I de nationalparker som vi besöker är antalet safaribilar reglerat. Turismen har ökat explosionsartat i Indien de senaste tio åren, inte minst till följd av att den inhemska medelklassen fått det bättre ekonomiskt. De flesta besökare vi möter är indier.
– Det är en svår uppgift att hitta balansen mellan behovet av utveckling i ett snabbt växande samhälle och respekten för vårt naturliga och kulturella arv, säger Toby Sinclair.
Våra förväntningar är inte så höga när vi tidigt nästa morgon ger oss in i parken. Det kan vara mycket svårt att få se en skymt av en tiger. Istället njuter vi av landskapet. Ibland påminner skogen om ”Djungelboken”, som lär utspela sig i dessa trakter, och ibland lite om Sverige med höga träd, ängar och rådjursliknande hjortar.
Här finns förstås många djur förutom tigern, som leopard, läppbjörn (tänk Baloo) och schakaler. Vi ser färgsprakande fåglar – men inte så mycket som svanstippen på någon tiger. Vid parkgrinden säljs t-shirtar med tigrar på och texten ”Bli inte besviken – jag såg dig”.
Ett par turer senare – men fortfarande ingen tiger. Kylan biter i skinnet i den tidiga morgonen och parkvakterna låter oss värma händerna vid deras lilla eld . Jag frågar vår guide Yugdeep ”Yogi” Singh Kableshwar om våra chanser.
– Såhär dags har vi inga ledtrådar. Det är bara att hålla ögon och öron öppna efter spår och varningsrop från deras bytesdjur, svarar han.
Bara ett par minuters körning in i parken händer så något. ”Tiger, tiger, tiger!” ropar en passagerare i framsätet. En kraftfull gestalt med de karaktäristiska ränderna rör sig längre fram på vägen. Vi blir alldeles till oss.
– Det är en tigerhona som jagar efter byte åt sig och sina två ungar, viskar Yogi. Titta på hennes mage, den är alldeles platt. Hon har inte ätit på flera dagar.
Den ståtliga tigrinnan korsar vägen, går längs bilen några meter, kastar en svårtydd blick på oss och försvinner in i skogen.
– Varje hona kan få 8–10 ungar under sin livstid och de flesta av dem överlever. Om regeringen fortsätter sina ansträngningar så finns det hopp. Visionen är 10000 vilda tigrar i Indien om tio år, säger Yogi.
Nästa dag har vi ännu större tur och kan iaktta både honan och ungarna. Det är en sagolik och samtidigt lite sorglig upplevelse att få se dessa vilda djur, som på en gång utstrålar enorm kraft och stor sårbarhet.
– Många av våra gäster gråter när de åker härifrån, säger Yogi. Tanken på att vi kan vara den sista generationen som får se tigrar i det vilda är mycket upprörande.
Dagen efter reser vi vidare, men äventyren är inte slut. Vi besöker tältlodgen Banjaar Tola vid Kahna, en annan nationalpark. Likom Mahua Kothi är lodgen byggd med miljötänk. Bakom projektet står en ledande safariarrangörer.
– I södra Afrika har vi haft ekoturism sedan 1980-talet, här är vi den första större arrangören och vi befinner oss på ett väldigt tidigt stadium, förklarar Suhail Gupta som arbetar på And Beyond India.
Banjaar Tola har egen återvinning, ekologisk trädgård, solceller, välutbildade naturguider och en rad projekt som gynnar lokalbefolkningen.
– Det handlar inte om att kopiera ett afrikanskt koncept men vi har tagit med oss kraven på välutbildade guider, ekovänliga lodger och att vi involverar byarna, säger Suhail Gupta. Vi vet att massturismen fortsätter att öka här men vi hoppas kunna påverka beslutsfattare att vara mer aktiva i viltvårdsfrågor och kämpa hårdare för en hållbar turism i nationalparkerna.
I Kahna kan man se tigrar från elefantryggen och även det har vi tur med. Spänningen att se tigern på nära håll blir så stor att man helt glömmer att man sitter på en elefant. I parken finns också ett museum som berättar om tigern.
– Tigern behöver stora strövområden och har redan förlorat det mesta av sin mark. Nu riskerar det att bli ännu mer odling för att föda den växande befolkningen, säger Harpreet ”Gill” Singh som är chef på Banjaar Tola.
En försiktig ökning vid den senaste sammanräkningen ger trots allt ett visst hopp, och jag frågar vad den indiska regeringen gör åt problemen. Den annars så muntra indiskan skakar på huvudet. Hon förespråkar att tigerområdena hägnas in, för att skydda de få djur som finns kvar. Men Toby Sinclair håller inte alls med.
– Jag tror inte på att hägna in deras områden helt och hållet, då kan tjuvjägarna härja fritt. Priset för en död tiger på den kinesiska medicinska marknaden är mycket högt, säger han.
Från parken och tigrarna vänder resan inåt, till yoga och den uråldriga ayuervediska hälsoläran. Vi besöker tre ekoanläggningar i delstaten Kerala som drivs av den lokala hotellkedjan CGH Earth. Alla rymmer en stor dos charm och miljötänk, liksom daglig yoga och behandlingar. En doktor fastställer eventuella medicinska behov och tar besökarens puls för att avgöra vilket ayurvedisk typ, dosha, man är: Vata, Pitta eller Kapha.
– I en persons kropp finns alla tre doshor. Om de är i balans är du frisk. Obalans är roten till all sjukdom. Ayurveda är inte bara en massageteknik, det är en helhetsmedicin, säger doktor Shanavas på Marari Beach.
Det krävs ett visst mod att underkasta sig en massage där terapeuterna håller sig i ett rep i taket och masserar med fötter. Men har man vågat möta en vild tiger ridande på en elefant känner man sig modig.
Kerala är också berömt för Backwaters, ett grönskande område med kanaler och byar på konstgjorda öar. Det byggdes för handelsmännens transporter av kryddor och beskrivs i Arundhati Roys storsäljande bok ”De små tingens gud”. Människor i olika åldrar och klädda i regnbågens alla färger tvättar sig själv och kläder i den närmast djungellika miljön, framför hus målade i apelsinorange, limegult, ärtgrönt och chockrosa. Synintrycken, dofterna och ljuden av båtar, flöjter och fåglar väver en vaggande drömlik känsla.
Sakta glider vi fram genom kanalerna och häpnar över de stora husbåtarna, ”Kettuvallam”, som likt en armada av sagodrakar rör sig framåt. Att besöka backwaters är numera så populärt att det finns hundratals båtar på kanalerna. Tyvärr fylls vattnet av plastflaskor och skräp. Även om miljömedvetenheten ökar är det bara att konstatera att den fortfarande är begränsad.
Guide till ekoturism i Indien
Resa
Resor arrangeras av bla Trackers och Temaresor.
Boende
Den som vill kontrollera hur eko-präglat boendet är kan ställa följande kontrollfrågor: Handlar man lokalt? Finns egna grönsaksodlingar? Anställer man i närområdet? Hur löses energifrågan? Hur hanteras avfall? Hur utbildas guiderna?
- Bandhavgarh nationalpark Mahua Kothi. Mitt i tigerriket bor man i smakfullt inredda djungelvillor och serveras lokal ekologisk mat.
tajsafaris.com/our_lodges/mahua_kothi/default.php - Kahna nationalpark Banjaar Tola. I tält på pålar och med veranda åt floden kan man äta sin middag och höra djungelns djur. I parken finns utöver tiger även leopard och björn.
tajsafaris.com/our_lodges/banjaar_tola/default.php - Kahna nationalpark
- Singinawa Jungle Lodge. Ägs av Latika Nath Rana, utbildad biolog vid Oxford med doktorsgrad i Tiger Conservation Management.
singinawa.in
- Kerala. Tigersafari kan kombineras med ekoturism i Kerala. Vi besökte tre av CGH resorts, som vässat den ekologiska turismen.
- Marari beach resort bjuder avkoppling vid havet, ayurvediska behandlingar i världsklass och matlagning som man kan delta i.
cghearth.com/marari-beach - Coconut lagoon ligger spännande i Backwaters och arrangerar yoga och flodturer.
cghearth.com/coconut-lagoon - Bruntons boatyard med kolonial stil vid vattnet i delstatens huvudstad Cochin.
cghearth.com/brunton-boatyard - För fler boenden, se keralatourism.org
Tigerfakta
På Facebook delar ”Big Cat Ambassadors” och ”Project Tiger” aktuell information om tigern. För mer information om indiska tigrar: projecttiger.nic.in