Julia Tsile på Thamalakane floden. foto: Mats Ögren Wanger
En gång i tiden flöt Thamalakane-floden i Maun lugnt på som vanligt på sommaren. Den här speciella januari dagen, var det lätt att leva och floden gjorde sig redo för ett möte med en kvinna som hade kommit för en Mokoro-resa.
Löshundar vid vattenbrynet
Till ljudet av ko klockor gick hon långsamt ner till vattenlinjen. Alla gillar att vara vid floden tänkte hon för sig själv medan de vilda hästarna, åsnorna och löshundarna passerade runt henne. Barn som hjälpte sina mödrar att tvätta kläder vid stranden vinkade och hon log tillbaka.
Guld på floden
Floden bad solen om ett gyllene ljus och näckrosorna om att vara öppna och polerade. Hur ser jag ut? frågade floden Marabou-storkarna i vassen och märkte inte att kvinnan kom. Inte illa, du ser bra ut, sa hon innan storkarna fick chansen att öppna munnen. Julia Tsile är mitt namn. Oooh hej, jag är Thamalakane, sa floden och uppmuntrade henne att komma in i mokoro kanoten. Mannen som stakade mokoron drev ut dem så att floden kunde omfamna dem i det öppna vattnet.
Vart flyter vi?
Vart ska vi, vart flyter vi, frågade hon?
- Dela en berättelse med mig, berätta vem du är och jag tar dig upp för strömmarna till mitt drömland, min källa, till de varma sommarregnen, sa floden.
- Det låter lovande, vad kan jag säga er, jag är känd som ”Juice”, jag är mamma till en vacker son, jag är mamma före allt annat, jag är uppfostrad av en ensamstående mamma som kommer från Kanye. Min far är Herero även om jag aldrig fick träffa honom. Jag driver en byrå i Botswana som heter Juice Promotions Model Management. Jag har varit modell i 17 år. Jag har en universitetsexamen inom turism och studerar för närvarande lingvistik med Tyska som huvudämne, vid Goethe German Institute i Kapstaden.
Säg mig Mr River, hur länge har du flutit fram här?
- Oooh min kära! Jag har kommit och gått här så länge, innan Botswana, före Bechuanaland, jag minns när san folket bosatte sig här och krokodilerna kom långt före dem.
Så du är modell, precis som mina liljor, de är mina modeller. Varför är du en modell Juice?
- Jag ville ärligt talat aldrig bli modell, jag växte upp som en pojkflicka och spelade volleyboll för Botswana´s nationella volley boll lag och jag fortsatte att spela professionellt för Mafolofolo volleyboll klubb. Jag fick många komplimanger för att jag såg ut som en modell. Så jag tog mod till mig och gick till en modell agentur för att föreslå en modellkarriär för dem vid 18 års ålder och lyckades sedan boka mitt första jobb i Lapologa´s magasin som öppnade dörrar för mig att göra lokala modevisningar vid den tiden. Sen 10 år har jag varit modell i Sydafrika och Östafrika.
”Juice” har du någonsin lidit för att överleva i modellbranschen?
- Det kan vara en brutal industri. Att vara en modell för mig betyder att vara utrustad med stark motståndskraft, en person som kan ta avslag och är villig att göra det om och om igen för att få jobbet och också ha en unik personlig signatur, särskilt ditt utseende och stil.
Min mammas kärleksfulla omsorger och böner blev min räddning
- Jag berättar ofta historien om att jag lämnade Botswana i en ryggsäck för att flytta till Sydafrika för att uppfylla mina drömmar. Det var tillfällen då jag gick och la mig hungrig utan att äta bara för att spara transportpengar för att kunna göra en modell prov tagning för att försöka bli bokad på jobb. Jag blev aldrig utsatt för dåligt inflytande eftersom min mors lärdomar och böner höll mig trygg. Jag visste att jag var där som en spegel av min familj och vid den tiden visste jag också att jag representerade mitt land.
Hej Mr River! ser du de röda och lila regnmolnen i horisonten?
- Det verkar aldrig regna där borta i horisonten, det verkar bara ösa ner. Ta mig dit snälla, jag känner meningen med livet nu, det är att vara lycklig, och jag känner att platsen att vara lycklig på, är här och tiden för att vara lycklig, är nu.
-Ja Juice, vi är nästan där, vi är nära min källa, mitt mål i livet. Pula